Tuesday, August 05, 2008

Re: Kids need "risky" play

I don't have kids of my own but here goes:
Isn't it a wonder that humanity has survived for this long without all these safety precautions? I climbed a lot of trees and rocks when I was younger I got to see first hand from my uncles leg what happens when you climb the wrong place (my uncle is 11 years older than me). I've fell down more trees than I can remember (and my memory is still good ;) I've almost been impaled once. As a child/teen I've always had a bicycle helmet on when bicycling. Now I don't ride a bike any more but as soon as I get one I'll buy a helmet, not because I'm afraid just because cars are harder then my head.
I've burnt myself on the oven more times as an adult than I dare to think of, I've twisted my ankle, eaten stuff I'm allergic to. But I'm still here, sure I have a few scars but they tell the tale of my life. I'm not deformed in any way by it only filled with experience.

I want my future kids to be able to hurt themselves and learn from their mistakes. I'll probably still hover over the first kid as a protective hawk but I will have a swing in the back yard and I will let him/her climb the tree at their grandparents house. Why shouldn't they.
Don't run with knives and scissors or anything with a pointy edge was what I was told, any thing else is probably all right... I'd rather teach my kid how to handle a knife (or fork/spoon etc.) properly than not at all.

Phew, this became longer than I thought....

8 comments:

finurlia said...

I'm glad that you are thinking in those terms and not in these: http://xkcd.com/441/

I think kids need love, boundaries, words and vitamines. Being brought up with a hardcore "come on, you can do it" combined with "this is why this is too dangerous"-attitude I can say my parents did a good job juggling the risky versus safe play with me. (Yes, I did fall down from the tree but I fell in soft grass, and I did get back up again.)

Helena said...

Du måste ha varit ett lydigt barn. Min mamma sa också det där med knivar men jag har ett antal knivärr (mest Eriks fel som gav mig en för skarp kniv). Fast dem fick jag i och för sig efter det att jag blev myndig. Sen blir ju inte alltid barnen som deras föräldrar eller andra syskon. Har jag hört.. ;-) Lycka till med barnuppfostran i framtiden!

finurlia said...

Min pappa brukar alltid säga att slöa knivar är farligare än skarpa, eftersom man måste ta i mer, slinter hårdare och karvar värre sår än om man är lätt på handen och får ett rent snitt. Det ligger något i det...

Helena said...

Absolut! Slöa knivar gör även ondare! Har testat båda. Anledningen att just denna kniv var för vass var den att en slö kniv över huvud taget inte hade gjort märken de gånger jag skurit mig med den ;-)

finurlia said...

Aha... Slö eller vass spelar ingen roll - du har egentligen aldrig lärt dig att hantera kniv. ;-)

Helena said...

Hantera kniv gör jag jättebra, det är när jag inte hanterar den som den skär mig. När den har gömt sig under diskstället och jag ska torka där och liknande situationer. Ursäkta Max att jag tar upp så mycket plats med en knivdiskussion.

Max said...

Jag skulle väl påstå att om man kan hantera en kniv så vet man att den ska stå i knivstället eller annan riktig förvaringsplats :)

Helena said...

liffer något i det...